Stolt blodgivare...



...skulle jag bli idag. Tankte gora en samhallstjanst genom att lamna blod idag nar "The Red Bus" var pa besok pa skolan for alla blodgivar-voluntarer. Ganska entusiastik gick jag dit efter sista klassen for att min "Jag ar blodgivare" checkmark. Ni vet nar man kanner i kroppen att man ska gora nagot som man vet ar bra och ratt, och liksom blir lite peppad och stolt over sig sjalv, for man vet att man verkligen gor nagot viktigt! Det kanske kommer gora lite ont, men jag tanker inte lata det stoppa mej - kanslan fanns dar liksom.
Iallfall, satt dar i bussen i 20 minuter, fick fylla i olika personuppgifter, dricka applejuice och ata kakor (for blodsockret, vilket saklart gjorde mig annu mer peppad) och svara pa fragor om utlandsvistelser och annat (har jag varit i Africa och blivit smittad av HIV de senaste 12 manaderna? Nej.) Sen var det bara en station kvar innan jag skulle det var dags att satta sej pa britsen och lamna blod. Tanten kollar pa mina svar och ser att jag har varit i Europa i mer an mer an 5 ar av mitt liv (naturligtvis), kollar sedan i en parm och sager att nej, da kan du inte lamna blod har.
Mitt peppade ego forsvann direkt och jag kande mej dum. Tanten sa att tanken var god iallafall och jag gick snopet ut fran bussen.

Fick iallafall en T-shirt. Som det star Saving Lives pa.

Inga kommentarer: