Lite bilder!

Har kommer ett litet hopplock med bilder. Titta, njut och bli avundsjuka! Hihi :)


Jag och gulliga Julia innan traning



Smakprov av vad man kan valja att mixa sin Coldstone glass med




Coldstone! Best ever!

Svenskligan pa playan

Northwood!



Agnes, jag och malvakts-Mia fran Skane

Yes! More shopping. Agnes och jag med vara nyinskaffade skor samt Victoria secret pasar


Jag forsoker mej pa lite stunts i poolen.. Gar sadar va.. :)





Tankar en torsdag

Idag har jag äntligen, ÄNTLIGEN, kommit iväg till stranden. Eftersom vi bara hade en träning idag så gick vi upp tidigt (klockan 8 räknas numera som tidigt av mej) och åkte till stranden på West Palm Island. Vilket område, herregud! Jättepampiga byggnader och lägenhetshus som ligger längs med hela långa stranden, och allt ser väldigt exklusivt ut. Inte så konstigt kanske, West Palm Island räknas till ett av USA:s rikaste områden!
Så där tillbringade vi förmiddagen med att bada och försöka jämna ut bonnebrännan lite.

Jag tänkte på det här med hur olika träningssyn vi har i Sverige jämförelse till USA. Om man utgår från fotbollen då, för det är ju den ändå aspekten jag har. Försäsongsträningen, alla hatar den. Det innebär mjölksyra, tunga ben och tråkiga intervaller = usch.
I Sverige tränar vi massor med fotboll, hela tiden och försäsongen är så lååång och tuff och består av både löpning och fys. Vi är väldigt noggranna med att bli grundligt uppbyggda och låta kroppen återhämta sej mellan passen, tränar inte samma muskler två dagar i rad osv. Man måste vara pigg till nästa träningspass. Så i Sverige är ju försäsongen oftast flera månader.
Här i USA har dom en hela annan filosofi. Här har vi försäsong under en kort period på kanske två veckor, och då är det, som ni nog märkt av mitt tjat, stenhårt och full fart. Här pratar man inte om att man behöver återhämta sej efter ett löppass, utan några timmar senare är det ett liknande pass, och ett till... Coach säger att det bara sitter i psyket och att när kroppen känns som tyngst är det ändå bara att fortsätta, det är bara huvudet som säger stopp.
Dessutom löper vi bara, vi har ingen styrketräning alls här. Det ända vi gör är situps och armhävningar ibland under träningen.

Om en tränare i Sverige hade lagt upp försäsongsträningen som den är upplagd här hade han eller hon blivit kallad idiot. Och hade någon sagt till mej att jag skulle träna 17 sådana här pass i 35gradig värme på tio dagar hade jag bara skrattat och sagt att det skulle jag aldrig klara! För jag trodde man måste återhämta sej och ha vilodagar och träna i flera månader för att det skulle ge effekt.
Men det verkar ju funka lika bra att ha en kort försäsong som en lång! Eller? USA är ju minst lika bra som Sverige i fotboll, antagligen bättre. Och vad jag vet är det inte fler skador här än i Sverige. Sen är ju en annan skillnad att säsongen här är kortare och intensivare. När vi börjar spela matcher har vi match var och varannan dag, typ 2-3 matcher i veckan under ett par månader.
Det kanske är överdrivet att man måste återhämta sej så mycket? Kan det vara så att väldigt mycket bara sitter i huvudet? Vad tror ni?

Sitter här i mina nyinköpta rosa mysbyxor från Victorias Secret. Japp, shoppat idag med. Man får det, för det är så billigt här faktist... Ska lägga upp lite bilder från det och annat imorn, så håll till tåls!
Godnatt allihop!!

Igar var ingen rolig dag...

...for vi forlorade matchen med 2-0, vilket resulterade i att varan lediga dag i dag inte langre ar ledig utan vi har en traning klockan tva. For att vi inte gjorde vad vi skulle pa matchen, och att vi inte ar tillrackligt valtranade. Sa nu blir de nog lopning igen... Jahapp. Ahhh vill inte! Vill bara att sasongen ska dra igang nu. Och det gor den inte foran 6 september.
Sitter har och vantar pa att mitt schema ska dyka upp pa natet, ar valdig nyfiken pa att se vilka kurser och larare jag ska ha.. Men nu ska jag forbereda mej for traning, skriver mera sen i kvall!

Go Seahawks!

Så var första träningsmatchen avklarad. The Seahawks vs Barry, och vi vann med 4-2! Det var väl ingen toppmatch direkt men hur ofta är årets första träningsmatch det... Jag gjorde två mål, det var skoj, och lite oväntat! Två mål är fler än jag gjort under alla seriematcher i år med Byttorp. Emelie gjorde de andra två. Barry var hyfsat bra, men vi borde vunnit med mer och inte släppt in två mål. Dom fick en enkel straff på hörna och ett skitmål. Men strunt samma, vi vann. Coach var ju dock inte nöjd. Han påstår att vi måste träna mer "fitness" för vi var inte tillräckligt vältränade, hur det nu kan vara möjligt efter den här träningsterrorn. Kanske kan vara så att vi är övertränade och inte orkade på grund av det..?

Nu har vi precis kommit hem, har varit och bowlat med laget. Såklart kom jag och tänka på Linneas lilla bowling-missöde när jag knöt på mej bowlingskorna. Hahaha...
För er som inte vet var det på hemmettiden och efter att ha varit och discobowlat gick sällskapet vidare till krogen. Väl där utbrister Linnea " Åh nej, jag glömde bowlingskorna på! " Så Linnea får springa tillbaka till bowlinghallen som håller på att stänga och förklara att hon traskat därifrån med deras skor och gärna skulle vilja ha tillbaka sina egna.. Haha, bara Linnea kan göra en sån sak.. Väldigt gulligt:)
Hejdå och godnatt!

Northwoodbilder!!

YES! Julia hade minneskortsuttag pa sin dator, sa jag tankte bara lagga upp lite bilder snabbt innan jag o Agnes ska till Coldstone och dricka milkshakes! whieeo!


Roomisarna! Agnes, Julia och jag


Bio i downtown. Agnes, jag, Wesley, Megan, Geo och Marco


Campus. This is where we live

Varan halsostudio. Har far vi is, strom och behandling av Bill och Jessica


Julia, Megan och Agnes i vart rum!
Yvette och jag efter matchen, lagg marke till isklumparna

Varat gemensamma rum som vi delar med tre andra. Inte sa mysigt, men vi ska pynta lite snart tankte vi.
Ska lagga upp fler snart!
Skriver lite senare fran Agnes svenska dator, om matchen o sa. Men kan avsloja att vi vann med 4-2 och jag gjorde 2 mal :)
Puss

Silent Swedes

Idag har varit en lugn och skön dag. Vi vaknade vid nio och tränade ett dan-innan-match pass klockan tio, inga jobbiga sprints, inga satans situps, inget sånt. Bara 3 mot 2, teknik och en annan spelövning, samt lite förberedelser inför morgondagens match såsom hörnor och frisparkar.
Så japp, imorn är det matchdebut för The Seahawks.
Träningsmatch mot Barrys. Jag ska starta som forward tillsammans med Tess. Ska bli väldigt skoj! Tess är lugn och bra, vi har fungerat bra som team förr. Senast i torsdags på träningen faktist, då spelade vi den gamla godingen Allsvenskan som alla fotbollsspelare bör känna till. Ni vet man är två mot två på småmål och vinnaren flyttar upp en serie och förloraren ner... Iallafall här är den högsta serien england, näst högst scotland, sedan USA och sist Sverige. Coach Dunn bestämmer rankingen, behöver jag nämna att han är engelsk? Iallafall sist då vann jag och Tess och fick efter det smeknamnen Silent Swedes, vi kom från ingenstanns och bara tog över. Typ.
Det ska jag ha i bakhuvudet imorn :)

Vi har även varit på superduperbilliga Wall-marts idag och shoppat mängder av grejer till vårt rum. Mattor, skåp, korgar, lådor, gardiner och massa mer. Så nu är det jättefint här! Vi har städat och moppat och pyntat hela eftermiddagen. Så mysigt så, på badrummet lyser doftljusen och man ser nästan inga svarta hårstrån nånstanns längre.

Och i kväll bjöds det på pastamiddag med laget i Tess, Lina och Emelies lägenhet och Didi stog som kock. Shit pommes frites säger jag bara, Didi är så grym! Hon kan vara världens skönaste och roligaste Israel någonsin. Hon går sista året på Hospitality och lagar världsgo mat, är grym målvakt, smal som en sticka, flyttade FRÅN lägenhet till DORM (alla andra gör tvärtom, så snart de kan, ingen vill bo på campus, men Didi är inte som alla andra) och lär oss freshmans sina olika prutt-tekniker och olika sätt undvika lukten.. Haha.
Nej, nu ska jag sova och drömma om en vinst imorn.
Matchanalys utlovas!

Puss puss

Godkväll godkväll

Hej hoppla allihop! Sitter i sängen och har fyra jättepåsar med kläder runt mej, ska snart sova, bara skriva lite först :) Kom nyss hem från The Garden Mall, ett jättestort shoppingcentrum med massa massa underbara affärer. Jag, Agnes och Lina har sprungit omkring där några timmar nu i kväll och shoppat loss! Eller ja, jag har shoppat loss. Jag har shoppat en ny garderob eftersom min väska fortfarande inte behagat visa några livstecken och hemförsäkringen utlovar så mycket som 7000 svenska kronor för detta. Och de här var jag inte sen att utnyttja! Åh, vilka kläder säger jag bara. Forever21, Zara, surfaffärer, Victorias secret, och allt är mycket, mycket billigare än Sverige! Så idag har jag försett mej med massa linnen, klänningar, tunika, stickad blå tröja, tshirts, två par jeans, tre shorts, armband, väska, skor... Köpte massa linnen, klänningar och tröjor för typ 20 dollar, lite drygt 120 svenska kronor alltså. Me like!

Har visst missat att skriva sen stormen, lite klantigt kanske, men Lövet, jag lever! Stormen var inte så hemsk som vi förväntat oss, utan bara vanlig storm typ. Regnade och blåste som tusan gjorde det hela natten och när vi vaknade hade hela vägen och gräsmattan utanför förvandlats till en stor damm. På förmiddagen knackade två stormupplysar-tjejer på dörren och berättade att vi troligen inte behövde evakueras till källaren, men om det blev värre skulle vi hänga i badrummet eftersom det var säkrast där där det inte är några fönster. Men det behövde vi aldrig som tur var.

Jag och Agnes vågade oss till och med upp på promenad till Public, mataffären som ligger här bredvid. Det var dock lite läskigt och vi var inte så kaxiga när det i mellanåt kom stormbyar som verkligen tog tag i en och träden såg ut som dom skulle brytas vilken sekund om helst. Men vi klarade oss helskinnade till affären och tillbaka, dock som dränkta katter men med inhandlad frukt!

Idag har träningarna varit jättesega. Den senaste tidens tuffa träningar börjar sätta sina spår nu. Alla är helt döda och det känns som min kropp har varit ute i krig. Jag har bränt mej på kinderna och näsan, min ben är halvt blålila av massa fula blåmärken, jag har värmeblåsor under tårna och så till råga på allt fick jag en lårkaka på sista träningen. Men bara en liten. Apropå det, alla skador man får här behandlar man med is. Får du en lårkaka, lindar Bill en stor isbitsklump runt benet på dej, sträckning isklump, jätteträningsverk isklump. Så efter träningarna vankar vanligtvis halva laget runt med feta isklumpar runt benen, mage och rygg, ser ganska kul ut faktist.

Bill är våran medicinman och vattenbärare. Han är alltid med på träningarna och kör omkring i en liten vit eldriven golfbil och fyller på kallt vatten i flaskorna och ordnar med våta handdukar som vi kan svalka oss med. Blir alltid lika glad när jag ser den där lilla bilen med Bill, för Bill är alltid på bra humör. Det är han som plåstrar om oss när vi har ont och hjälper om man behöver hjälp.

Vi skulle egentligen spelat match imorn men den blev inställd för att motståndarnas plan var vattendränkt. Så vi har träningar som vanligt istället, men jag hoppas hoppas hoppas vi får ta det lite lugnt imorn. Som det är nu avslutar vi varje träning med sprints, det vill säga löpningar i form av intervaller. Vanligtvis över hela planen, eller Tys favorit, olika former av idioten. Det börjar bli så segt i benen på alla nu och jag hoppas dom fattar det så vi kan få återhämta oss lite.

Annars är allt bra här. Känns som man börjar komma in livet här lite även om det just nu bara är träna, äta, sova, träna. Det är underbart att det alltid är så varmt oavsett om solen lyser eller inte, och ska bli så jäkla kul att snart dra i gång med matcherna. På kvällarna kan vi göra vad vill, även om man vanligtvis är ganska trött. Igår gick vi på bio jag, Agnes, Julia, Megan, Wesley, Marco, Alex och några fler från mens team, iövermorrn ska vi äta middag med laget och ibland bara slappar vi i dormset.

Och igår beställde jag en dator ju! En dell. En rosa dell:)

Nu måste jag sova, 9.00 är träningen och jag vågar inte försova mej.

Natti natti!

Fay is coming!

Har ni hört om Fay? Stormen som slagit till mot Karibien är nu på väg hit till West Palm Beach trakterna och väntas öka i styrka till en orkan. Vi kände av det redan på morgonträningen. Man hörde åska och oväder på långt håll och himlen var alldeles svart. Så efter halva träningen bröt Coach och vi fick fortsätta träningen i inomhushallen. Sedan dess har det regnat och blåst hela dagen och man väntar sej att orkanen kommer hit imorn på förmiddagen.
Vadå, en orkan? Typ Gudrun, visst blåste det men så farligt var det ju inte liksom, tänkte jag. Tydligen är inte det här inte riktigt samma sak har jag nu förstått. Vi får inte vara kvar på campus ens utan måste ner i källarn om det blir kritiskt, matsalen stänger, affärer stänger, folk varnas för att vistas ute, man ombeds bunkra upp vatten, mat och ha pengar hemma. Till och med så illa är det att våra träningar imorn är inställda. Fattar ni, en vilodag. Tack Fay! Trodde inte ens ett världskrig skulle få Coach att ställa in träningen.
Så på så vis är Fay lite som en försenad julklapp, komma här och ge oss en ledig dag efter de här 8 fysträningarna på tre dagar, känns inte helt fel.

Har precis kommit hem från Ginza där jag, Julia, Agnes och Israel-Didi har varit och käkat mat. Åt sushi. Tredje gången jag äter sushi sen jag kom hit, mums den är verkligen lovely här! Och billig med, drygt 5 dollar för sushi i affären, typ 30 spänn.
Efter det åt vi glass. Glass har fått en helt ny innebörd för mej här. Jag har hamnat i glass-himmelriket. Åt Ben&Jerry kulglass för några dagar sen, satan vad gott det är...
Idag iallafall gick vi till ett annat glass-himmelrike, Coldstone. Där väljer man vilken glass man vill ha och vad man vill ha blandat med glassen. Jag tog en med batter icecream, kaksmulor, chocolate chips, fudge och caramel. Så mixar dom allt det goda och så vips har man sin specialgjorda glass! Godare än ni anar.
Nu ska vi gå över och kolla film i ett annat dorm hos våra vänner i mens team.
Om ja inte skriver imorn vet ni varför ( jag ugglar i ett källarrum ).
Puss på er allihop!!

Äppelpaj och muffinslunch

Börjar bli aningen orolig för min väska. Nu är det fem dagar sen jag kom och fortfarande ingen väska. Jag har ett nummer och en väsk-kod men jag får bara höra att dom fortfarande "not have located your bag mum". Var kan den vara liksom? Hur klantig kan en flygplats vara? Står det West Palm Beach på väskan borde väl inte ens amerikan missuppfatta det. För jag checkade in den i New York så det är faktist en amerikan som har klantat till det.. Så nu har jag så smått börjat skissa på en innehållslista till väskan så jag kan få ersättning om den inte kommer tíllbaka (vilket jag hoppas den gör snarast). Man skulle tydligen göra det efter fem dagar. Hmm.. Vad hade jag nu i min 23 kilo tunga väska? Kläder, necessär, smink, skor, böcker, kort... Eller förresten, hade jag inte en MacAir i väskan? Och en Iphone? Och guldsmycken? Jo, förresten det hade jag nog. Och väldigt mycket märkeskläder, svindyra jeans och skor.
Hoppas verkligen den satans väskan dyker upp fast det vore kanske inte en ekonomisk katastrof om den inte gjorde det.


Chillar i vårat dorm med Agnes, Julia och Megan. Har tränat första passet och ätit lunch. KLAGA ALDRIG PÅ SKOLMATEN I SVERIGE KIDS!! Dagens lunch här på Northwood bestod av äppelpaj, muffins, friterade potatisklumpar, toast, kakor, bagels och wraps. Jag åt wraps med sallad och tonfisk. Jag var inte så sugen på chokladmjölk, läsk, icetea eller juice utan drack vatten. Vi är så otroligt häslosamma i Sverige! Eller, det är väl snarare amerikanarna som är otroligt ohälsosamma. Men det är som man ser på TV, otroligt mycket tjocka människor som äter McDonalds, glass, slabbiga subs och pizza. Det här stackars landet gör sakta kollektivt självmord. Dom äter sej till döds.


Jag hade tänkt lägga upp nån kulig bild men det sket sej när jag insåg att min sladd till kameran ligger i den förbannade väskan. Så ni får nöja er med en bild på våran Coach Ty. Erkänn, han ser hård ut! Det är han också, idag skällde han ut oss efter noter för att vi tydligen inte var tillräckligt koncentrerade. Men han är bra, jag gillar honom.


Nu vill nog Agnes ha tillbaka sin dator, min kära roommate som är så snäll och lånar ut sin HP till mej innan jag fått köpt en egen. Tack Agnes!!

Puss på er allihop och tack för kommentarerna. Det är jättekul allt ni skriver. Och ni med skype, lägg till mej lisaohberg. Time for running!

Kommentera mera!

Förresten, nu har jag ändrat så att alla kan kommentera inlägg. Så gör det är ni jättegulliga!

Pree-season har börjat!

Så var första dagen på pree-season, alltså försäsongen, avklarad. Jag är.. död. Mina ben ar som spagetti och hjärnan går på autopilot. Imorse klockan 8 samlade Coach Ty ladys team och mens team för det stora mandomsprovet, löptest på 2 miles, ca 3,2 km. De senaste dagarna har det varit den stora snackisen och folk har berättat hur fasansfullt det är, man måste springa under 13 minuter annars blir det straff och man får göra om det. Men som tur var gick det bra och jag kom in på 11,27. Yahoo!! Samt som avslutning på morgonpasset löpte vi intervall. Gud, vad trött jag var...
Klockan två hade vi andra passet för dagen och nyss kom vi hem från dagens tredje pass. Imorn har vi också tre pass, men efter det går vi ner på två pass per dag. Puh.. Det värsta är nog ändå inte alla dessa fyspass, utan värmen. Det är såå varmt! Man svettas som en idiot så fort man går utanför ytterdörrn och så ska man ha försäsong mitt i detta också.
Laget förresten.. Verkar vara ett skönt gäng. Typ hälften svenskar, några amerikaner, en australienare och en israelisk keeper.

Nej nu orkar jag inte skriva mer, ska gå å lägga mej i min sköna dormssäng.
Natti natti!

West Palm Beach!

Framme! Efter en laaang resa anlande vi i natt vid ettiden till West Palm Beach. Nastan helt smartfritt gick resan, dock har min vaska trillat av pa vagen. Forvanad? Nagon? Nej, inte jag heller. Far val hoppas den dyker upp for nu ar det anda jag har handbagage.
Nu ar jag i en lagenhet dar fem av tjejerna i laget bor o de va har ja sov i natt. Dom ar jattesnalla allihop, det ar skont.. :)
Har ar det varmt o kvavt. Solen gassar o imorse kl. 11 stog jag redo for min forsta traning. Coacherna var inte har sa killarnas andracoach holl i traningen med bagge tjejlaget o killaget. Det var ratt tufft, man blir sa snabbt svettig o trott i varmen. Men jag far val vanja mej :)

Ikvall ska diverse inkop goras tacke, kudde, sovklader, handduk. Imorn tankte jag bestamma mej for vilken dator jag ska ha. Mac eller Dell? Det ar den stora fragan.

Nu ska jag duscha!

Du å jag

Haha, hittade den här gamla godingen i pappas arkiv. Kommer sakna dej lillebror!

Det närmar sej..


Packa, planera, tänka, säga hejdå, maila, packa mer... Min sista dag här hemma, imorn 09.25 lyfter planet först till Oslo, byte, nästa stopp New York, byte igen, och slutligen 19.18 amerikansk tid, West Palm Beach Airport.

Den senaste veckan har bara sprungit förbi mej och nu sitter jag här, men känns inte som jag har fattat det. Kanske lika bra det!


I torsdags var det första stora avskedet. Laget. MITT byttorp. Åh, det var jobbigt.. Jag kommer sakna dom så mycket.. Nästan varenda dag har vi kutat omkring på den där planen. Jag kan inte påstå att jag varje träning har kommit dit med energi och ett leende på läpparna, men oftast har jag åkt därifrån med ett.. Jag har några av mina bästa vänner i det laget. Kommer sakna att dra på mej sköna gröna nummer 8, den trogna ploppen, vår vän Sven, långa bortamatcher i buss, träningar, ovärderliga Raffe och hans pärm, faktist till och med Irenes fasansfulla fys kommer jag nog sakna litegrann.


Nästa avsked var på Nelsongatan 9. Mitt andra hem det senaste 1,5 åren. Värst var så klart Kalle men det kändes ledsamt i hjärtat att krama Karin och Bengt med. Den snälla, goa familjen kommer jag sakna på alla sätt.


Och i lördags var det hejdå till min älskade vänner. Sofia, Elin, Sandra, Lina, Linnea, Liza, Carro och Madde. Först var vi och åt på Vino Pasta, mm jättegott verkligen! Sedan begav sej (nästan..) hela sällskapet vidare till Fia och Marias nya lägenhet en stund innan vi till slut gick till Trägårn'. Jag kände mej så varm i hela mej att vara med dom allihop hela kvällen, mina bästa vänner! På ett sätt är det absolut värst att lämna dom, fast ja vet ändå att ett år inte förändrar så mycket, vänskapen finns kvar.. Och det känns så skönt att veta.


Nej, nu måste jag upp och fortsätta pusslandet i väskorna. 23 kilo plus handbagage! Verkar ju helt omöjligt. Men det måste väl gå på nåt sätt...

En av alla dom

Jahapp, nu är jag också en sån där. En sån där med blogg. Känns ganska bra. Spännande är det men samtidigt lite förvirrande. Har lite svårt att veta hur man ska bete sej i en blogg, känns som man bara ska öppna sitt hjärta och låta orden flöda fritt om sina känslor, händelser och tankar. Ungefär som att skriva dagbok. Fast med skillnaden att alla kan läsa en blogg. Som att skriva dagbok och råka glömma den uppslagen på en bänk så att alla som går förbi kan ta sej en titt... Så känns det nog.
Haha, vi får väl se hur det här slutar :)