"Ibland är allt du behöver en enda person." För inte så länge sen sa en vän som står mig väldigt nära detta till mig. Det är så sant! Så sant. När den här personen sa det insåg att det är precis så det är. Vi behöver någon som bryr sej om oss, tänker på oss, nån att gråta med, att skratta med, nån vi känner oss BEKVÄMA med och som tycker om oss för den vi är. Nån man klickar med. Det är den bästa känslan, att klicka. Tack och lov har de flesta av oss någon form av familj, band som är bundna oavsett vem du är som person, ovilkorlig kärlek.
Trots att vi uppenbarligen vet vad som verkligen betyder något, strävar vi helt enkelt efter andra saker. Vi söker kortvarig bekräftelse, här, där, ena veckan med den personen, nästa vecka med någon annan, och byter kompisar och partners när vi tröttnat på vad de har att erbjuda. Vi rusar vidare mot nytt, nytt, nytt, kul, kul, kul. Höjdpunkten är att vara snyggast på festen, ha flest Facebook-kompisar, vara med rätt människor eller vad det nu kan vara. Vi har till slut "allt". Hundra vänner, mobil som ständigt ringer, alltid uppbokad, status, beundrad... Våra liv ser utifrån ut att vara en dröm av allt alla alltid ville ha. Det tar på krafterna att alltid putsa på ytan, och en dag kanske vi inte orkar mer...
Men då är det tyst. Ingen ringer, Facebook-vännerna blir tomma ikoner, kläder och prylar ger
ingen tröst. Allt som har hänt är historia och har inte lämnat några avtryck nånstanns. Det var kul då, för stunden, men betyder det någonting? Det är här en enda person behövs. Den personen som du klickar med, som finns där i vått och torrt men du inte hade förnuft att prioritera förut, för det fanns så mycket annat kul. De hundra kompisarna finns inte där för dej alltid, de finns där när det passar, när det är kul... Men den enda, en riktig vän, finns där i motgångar. Vissa har ett par riktiga vänner, men alla med minst en riktig vän borde vara lycklig. Det är inte givet, var tacksam för att DU har funnit någon som bryr sej på riktigt, och glöm för allt i världen inte bort henne/honom. Har du inte hittat någon du klickar riktigt med, ge inte upp! Fortsätt vara den du är, men håll ögonen öppna, en dag dyker hon/han upp.
Jag försöker inte säga att vi ska ägna all vår tid till en person och strunta i alla andra, bara att vi måste INSE vad som betyder något och vad som bara är kul för stunden. Att lära sig att faktist vara tacksam när vi borde, och att prioritera rätt och inte fel. Jag är inte världsmästare på det här själv, jag uppskattar inte alltid vad jag har, ibland glömmer jag bort, MEN jag glömmer inte bort vilka människor som är min familj och mina riktiga vänner. Jag orkar inte bry mej ifall någon skulle ha en åsikt om mina vänner, om de inte är tillräckligt kul/rätt/inne, det struntar jag faktist i. Jag gillar att ha kul, när det händer massa saker hela tiden, träffa nya människor osv osv. Men jag skulle aldrig försaka riktig vänskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar